Stenåldern Aareavaara och de första människorna flyttar till Norrbotten

När de första människorna kom till Norrbotten

För ungefär 10 600 år sedan kom de första människorna till Norrbotten. Det var precis när den stora inlandsisen började smälta bort och istiden tog slut. De allra första människorna följde iskanten norrut, vartefter isen smälte bort kunde man upptäcka nya landområden. En följd av att isen smälte blev att marken höjde sig och skakade av kraftiga jordbävningar. Människorna färdades troligen i enkla båtar på älvar och sjöar, kanske som kanoter, och jagade renar.

På den tiden såg landskapet helt annorlunda ut. Där det idag finns skog och myrar fanns det då vatten, öar och iskalla sund. Vid en plats som heter Aareavaara (3 mil norr om Pajala) har arkeologer hittat spår efter sådana tidiga jägare. Där fann man rester av eldstäder, brända ben från renar och bitar av sten som blivit över när man tillverkade verktyg.

Då låg platsen på en liten ö i en stor sjö som kallas Ancylussjön. Idag är det inte alls en ö längre! Marken har nämligen höjt sig jättemycket sedan isen smälte. Det betyder att landet långsamt reste sig ur havet. Därför ligger de gamla boplatserna nu långt från vatten.

Renarna var viktigast

Renen var det allra viktigaste djuret. Av renen fick människorna:

• Kött att äta

• Skinn för att tillverka varma kläder

• Ben och horn till verktyg

Utan renen hade det varit mycket svårt att överleva i det kalla klimatet.

Vid platser som Kangos och Sammakko har man också hittat spår efter tidiga jägare. Där finns brända ben från både ren och fisk, till exempel gädda. Det visar att människorna både jagade och fiskade.

En plats där människor kom tillbaka

Vid sjön Dumpokjauratj har arkeologer hittat en boplats som användes under mycket lång tid – i flera tusen år! Där har man hittat härdar (eldplatser), en kokgrop, röd färg som kallas rödockra och massor av stenverktyg.

Här har man hittat ben från ren, men också från älg, bäver, fågel och fisk. Det visar att människorna med tiden började jaga fler djur. När klimatet blev varmare växte skog med björk, asp och tall upp. Då flyttade älgen in i området.

Människor kom från många håll

De första människorna i Norrbotten kom troligen från Ryssland. Kanske började deras resa vid Uralbergen. De följde renhjordarna västerut i samma takt som isen smälte. Det gick väldigt långsamt – kanske bara några hundra meter per år. Därför märkte de nog inte ens att de flyttade!

Andra människor kom längs Norges kust och levde mest av fisk och säl. Några kom från områden i dagens Polen och Finland och var skickliga på att göra långa, vassa stenblad.

Redskap

Under stenåldern var människornas redskap gjorda av sten, ben, horn, skinn/läder och trä. Arkeologerna hittar väldigt sällan någonting annat bevarat förutom stenmaterialet. Förutsättningen för att organiskt material ska bevaras är att det måste vara bränt eller ha hamnat i en syrefri miljö utan lufttillförsel – till exempel i dy på botten av ett vattendrag eller sjö, eller i en myr. Det innebär att vi hittills inte hittat några skaft till pilspetsar eller handtag till skrapor från stenåldern i Norrbotten. Stenmaterialet som hittats i Aareavaara är kvarts, och en typ av grönaktig skiffer som kallas kloritskiffer. I Aareavaara har arkeologerna enbart hittat flisor av sten från tillverkningen av verktyg. Man har inte hittat några tydliga verktyg eller föremål. Förmodligen har människorna tagit verktygen med sig när de lämnat platsen.

I Kangos har arkeologerna hittat ett städ som stensmeden har använt som underlag för att bearbeta råmaterial. I Dumpokjauratjs fyndmaterial finns inte kloritskiffer, men däremot en annan ljusbeige typ av skiffer samt ett stenmaterial av vulkaniskt ursprung ”vulkanit”. I Dumpokjauratj har arkeologerna hittat bland annat en skifferkniv, men också skrapor av kvarts avsedda för skinnberedning. Flinta finns inte naturligt i Norrbotten. Det har transporterats hit av människor först flera tusen år efter de tidigaste boplatserna. De tidigaste flintafynden från Norrbotten är omkring 6 000 år gamla

 Ett spännande pussel

Arkeologerna hittar hela tiden nya spår från den äldsta stenåldern i Norrbotten. Varje eldstad, varje benbit och varje stenverktyg är som en pusselbit. Tillsammans hjälper de oss att förstå hur de första människorna levde – i ett land som just hade blivit fritt från is.

Och tänk – kanske finns det fortfarande fler hemligheter kvar under marken som väntar på att bli upptäckta!